Torsdag

Härligt med fyra dagars ledighet och tid för hundträning och trädgårdsfix.

Gick jag lös på infarten och rensade ogräs.

Planen var infart, entré plocka undan gräsklipp och kantklipp. Hänga upp gardiner i gästrum, grovstäda kök.   

Första gången med miljö/sökgruppen. Dagens introduktion bestod av: uppletande i koppel, uppletande lös hund, sök av figurant och detsamma inomhus. Riktigt roligt att se hur duktiga hundarna var.
Nu ska här byggas ramper och säkras stockar! Rejält med vind i alla riktningar pedagogiskt perfekt för förarna. Att läsa hund och vind var dagens mål.

Fredag

Alla dagar borde vara som idag! Morgonpromenad på 4-5 km, strålande sol.   

Det blir en hel del träning under denna runda. 12  mycket sociala kor på 1-2 meter. Detta tyckte  Dixon var läskigt.  
Står alldeles still, vittrar nej inga hundar att leka med, stora är dom oxå! Jag lät honom stå, han var helt fokuserade och följde varje rörelse. Nyfikenheten tog över och han börja nosa i gräset närmare. Korna... följde oss och till slut insåg Dixon att dom är ok.
Träningen blev : gå fint, lös med av matte bestämt avstånd (hjälp lina). Rådjur som passerade vägen. Dixon stilla, kommer till matte för belöning. Dixon markerar spårövergången. 

För allt i världen bjud inte hem Dixon och mig på grillning!
Dixon snodde en rå entrecoté med svartpeppar på från grillen  
Jag kollade i köksfönstret men såg inte när han tog den. Dixons bankkonto står på minus..... Men en utomordentlig grillvakt är han.  Skratta eller gråta.....  I love that dog  

Miljö/sökgrupp! Underbart att se hundar som: Hermes, Norton, Izor, 12 år gammal Zingo, Shakira, Alli och yngste Dixon.
Underbara Puma stolt som en tupp när polleten trillade ner! Zingi hittade figge lycklig som få. Balder letade lugnt och säkert, kompisen en Softy absolut yngst i gänget gjorde bra ifrån sig. Skön blandning av rutinerad och nybörjare. Vidare träning läggs upp utifrån hundens erfarenhet. Roligt att se så engagerade och duktiga förare.  

Sommarvärmen kom trots detta gjorde alla hundar mycket väl ifrån sig! Inte minst Dixon med bra tempo och nosen i kärnan och alla apporter markerade. Väl hemma var det inte tal om trädgårdsarbete! Håglös, varm och trött planterade jag några lobelior och flyttade några lavendelplantor.  Hade ett sporadiskt utvecklingssamtal med Dixon angående kantstenar STORA! Lagade en god sallad och Dixon fick smaska i sig resterna. Powernap och ut i trädgården igen. Matte full med energi tog vattenslangen för att vattna nyplanterade växter. Men kände att nu ska han få igen  Sprutar vatten på hela Dixon. Snacka om att det var uppskattat, han fullkomligt älskade denna lek   Dixon anföll gång på gång, ruskade om sig och ny attack!

Dixons hämnd blev att ta vattenkannan i munnen och springa runt i motorcrosspåret  

Numera är kannan totalt punkterad och oanvändbar. Men vi hade kul   

Min relation till Dixon har från början haft väldigt fasta rutiner. Vilket varit bra för den allmänna lydnaden.   

1) Sitter lugnt vid dörren när vi ska ut.

 2) Sitter lugnt och väntar på sin mat.

3) Hoppar in och ut i bilen utan kommando (genom kroppsspråk)

4) Utträttar sina behov enligt klockan

5) Öron, klor, tänder och pälsvård fungerar.

Detta är ingenting jag behövt lära honom, det har fungerat  redan från början pga våra rutiner och min konsekvens.

Följande punkter har vi tränat:

6) Vet vad vila betyder.

7) Leta förstår han

8) Duscha och givetvis  Nej! Som enligt mig är ett mycket tråkigt kommando.... Försöker undvika detta då han lyder kommandot men meninglöst för det behöver upprepas. Alltså fungerar det inte, han gör samma sak om igen......

9) Miljöer fungerar det vi tränat som är åtskilliga men fler återstår.......

10) Passivitet/off har vi tränat och det fungerar till 90%

11) Promenaderna med hundmöten fungerar, har aldrig varit ett problem.

12) Spår, uppletande, bevakning/skvaller och sök finns redan naturligt hos alla hundar och det har jag uppmuntrat/belönat. Gett mycket bra resultat.

Så nu återstår 100% lydnad vad gäller inkallning och det svåraste att inte bry sig om andra hundar vid lydnaden.  

Som uttrötad läsare förstår du säkert att detta är skrivet för mig själv till mig själv. So sorry!

Under min semester närmare 6 veckor så skall markering av apporter, släppande, stanna, platsliggning förfinas och kontakt linförighet och fritt följ slipas...... Snacka om att jag har att jobba med! Glömde simträning!  

För att detta ska fungera måste jag få övriga livet att fungera dvs. trädgård, hus och interiört, här kommer att skrivas listor på rutiner vad gäller dagar.....

Nu är jag en väldigt spontan och allmänt gladlynt person som brukar fånga tillfället och leken men känner att jag måste strukturera och analysera våra övningar yttterligare

  Slutledning: Jag älskar detta!!!!! Problem/utmaningar som måste analyseras och värderas men framförallt hitta en lösning. 

Eftersom jag lagt allt  krut på Dixon så måste jag börja få rutin på livet i övrigt. Detta innebär hus, trädgård och interiört!

Jag har lärt känna honom och konstaterat att han är en hund som belönar delvis sig själv genom att arbeta. Han är en Gud vad gäller att arbeta!!! Lättlärd och fattar direkt, nyfiken och orädd. Dixon har stort behov att vara med oavsett vad jag gör så tycker han det är spännande. När jag städar är det ett äventyr för honom.

Denna vecka har vi koncentrerat oss på spår. Jag har fått kvitto på att halvstorm respektive kvav lugnt ger marginell skillnad i tempo. Liggtiden påverkar något men Dixon spårar mycket målmedvetet och med lite för  hög hastighet, dock

med nosen i backen. Svårt att bryta honom vid spårslut. Tillhör typen där arbetet i sig är självbelönande.  

Måste öka längden avsevärt.

Veckans höjdpunkt   blev att få träffa mina nya ekipage till kompaniet.

Vi körde introduktionsövning för nya patrullhundar. Utbildning för soldater, grupp och plutonchefer. Alla blev som barn när de fick hälsa, visitera, kampa, promenera med lös och kopplad hund.
Patrullstig och genomsök. Både tvåbenta och fyrbenta skötte sig utmärkt. Som vanligt var humöret på topp!  

Mattes absoluta höjdpunkt var att låta Dixon pröva sök inomhus. Stort hus två våningar. Var tvungen att bara prova...... Koppelsök. Dixon fick styra själv, drog igenom rummet vi ätit i och markerade 3 stolar och den fjärde extra noga där matte suttit "of course",   vidare igenom två rum.

I det tredje rummet markerade han mycket tydligt genom att klättra upp på en soffa!!!  

Bakom soffan låg figgen. Inte förvånad men glad! Även här struntade han i belöningen, mer intresserad av figgen och soffan än trasan. Skärpning matte, detta måste justeras.  

Veckans överraskning var när jag kom ut ur duschen och gör entre i sovrummet och ser Dixon liggande på sängen. Hjärnan fungerade inte hela Dixon var vit överallt!    Små små mjuka fjädrar stack ut ur munnen och hela sängen och Prinsen var övertäckt av små fjädrar. Han såg mycket lycklig ut.   Min huligan hade som alla säkert förstår dödat en av mina dunkuddar och även om hålet var litet så var det fjädrar i hela rummet.

Ibland måste man vara pratisk och det fanns ingen tid till att åtgärda förödelsen.  Den natten sov vi mjukt på små små fjädrar precis överallt. 

Dixon   är fortfarande förälskad i det som är kvar i kudden.

Endast tre arbetsdagar i veckan som kommer, dessutom börjar vår miljö/figurantsök kurs. Så många intresserade att vi kommer att köra två grupper.  

Slutledning: Matte rengjorde både badrum   och sovrum   efter söndagens spår och upptäckte att även madrassen fått sig en "kyss". Således måste en ny bäddmadrass inhandlas Dux...  Undrar vad en sådan kostar 2x2 meter?   Får nog bli "Bäddtemas" svar på Biltema!  "Att se livet från den ljusa sidan"  

Denna vecka har spår varit temat! Nu känns det riktigt bra  Fortfarande matte-spår, korta i medvind, raka spår.

Vi tar det lugnt längre tid men slippa "göra om gör rätt". Fortfarande apporter med en liten bit godis under. Under mattes semester kommer vi att träna apportmarkeringar. Just nu blir Dixon van vid apporter och förknippar dessa med belöning. Dvs han stannar och får sin belöning. Apporterna är lika mycket ett kvitto för matte att vi är rätt på det.

Nästa vecka kommer vi att utöka spårlängd och underlag. Dessutom behöver vi träna spårstart!  Dixon taggad, van vid mattes upptramp med godis i. Därför letar han nu efter godiset. Medvetet från mattes sida!  Innan spårstart ligg, väntar jag med eftersom han är taggad och jag vill inte bråka med honom i onödan.  Kvittot efter anteckningar är att han spårar i kärnan om det inte är halv storm. Dixon klarar av störningar som att börja om.

Störningar av människor och hundar i närheten av spåret behöver vi träna mer på. Dixon motiverad och målmedveten.    Matte belönar mer i slut än tidigare.  För övrigt fortsatt kontakträning i linförighet, inkallning och passivitet utomhus. Dixon fortfarande exalterad vid lydnadsträning inne på planen om vi inte tränat flås innan.

Test av sökträning visade klart och tydligt att all upphetsning slutar då han vet/läser att han får jobba.  

Dessutom kommer vi att träna promenad med annan hund!  

Slutledning: Vi har nått vissa del mål men har en del kvar. Krävs även vila och återhämtning för att poletten ska trilla ner. Hemmavid och när vi promenerar eller besöker djurkliniken eller gågatan i Skurup är han en.   Inga brösttoner fungerar, då tror prinsen att det är lek......

"Vi får dom hundar vi förtjänar"  Vissa personer kan inte möta ett argument som detta! Detta är inget argument utan en metafor. Personen jag syftar på vet inte vad en metafor är, så det säger ju allt.

Trist med människor som tror dom vet allt men saknar självinsikt och  ödmjukhet.

Denna vecka har vi tränat betydligt lugnare! Värmen kom och jag misstänker att detta påverkat Dixon. Kanske jag bara inbillar mig eftersom vi ofta är ute 2-3 timmar  Spår utan speciell vind gav mig kvitto i jämförelse med övriga spår som alla haft rejält med vind. Alla apporter sk. markerade, i kärnan. Matte blir lixom lite orolig när allting flyter på bra....Nu måste jag sätta upp nya mål och det primära är inkallning med störning. För att ytterligare skryta så har vi hittat varandra, Dixon visar alla tecken på att vilja samarbeta, vilket förvånar mig! Vad är fel?  Tänk att jag aldrig blir nöjd.

Jag längtar efter sökträningen/miljö eftersom han visar klara tendenser till att vilja bevaka och söka leta. Dessutom tror jag att detta ytterligare kommer att förstärka lydnaden. Detta då Dixon visat klart och tydligt att i sk. skarpa situationer bli lugnet själv. Havsbadet gav mig en sensationell upplevelse  av att han är trygg och litar på mig i nya situationer.

Största problemet för matte är just nu: hur prioritera? Trädgård, hem och städning? Vad jag vill självklart, träna Dixon.

Slutledning: Allt har sin tid och plats, träningen får inte ta över hela fritiden, samtidigt som tiden just nu är den viktigaste för Dixons vidare utveckling. Har du orkat läsa så här långt? Grattis   

Denna vecka har varit en av de bästa träningsmässigt.   Allt har fungerat enligt plan. Känner mig ödmjukt tacksam att Dixon blivit en gosig och följsam kille.  

Kopplar av inomhus och utomhus, följsam och bra kontakt. Inga korrigeringar behövs, inga brösttoner... Vi har blivit samspelta och han är fortfarande busig, taggad och spjuveraktig med glimten i ögat.   

Vissa beteenden skiter jag i just nu. Vill bara njuta av det som fungerar.

Mitt spår? 40 graders lutning nedåt och 12m/sek i ryggen och 30 kg med fyra ben det heter duga det! Dixon fixade det med alla apporter hem. Matte helt slut.

Dixon helt lugn trots att matte kände sig lite skakig, Dixon tryggheten själv! Jag trodde han skulle rusa iväg nedför, när han såg Eros!

Men han fann sig i situationen och vi väntade tillsammans, fick alltså bryta påbörjat spår och börja om. Inte så illa för ett nybörjarspår.   

Regnig tävlingslydnad!  Resulterade i att matte hade solsken i hjärtat hela tiden.   

Dixon blir bara bättre och bättre. Linförigheten börjar likna något riktigt bra. Trots  störningar som hund alldeles bakom oss vid linförighet.  Tack för hjälp!!!!

Dixon visste men brydde sig inte, för vi jobbade!! 
Helt fokuserad på kontakt med mig, så att han blev mentalt utmattad......

Slutledning: Helt plötsligt händer det!   

Veckan som varit har ur träningssynpunkt varit en seger   

Trots regn och sk. vårtrötthet har all tortyrträning gett resultat. Jag har hittat knapparna

till Dixon!   

Har bara tagit mig ca 5 månader.... Hitta rätt belöning...... Hur hård? Vek är Dixon?

Vem är denna hund hur fungerar han i olika situationer? Vad skrämmer honom om något?  Beundrar han mig? Vill han samarbeta? eller vara självständig?

Processen är mer komplicerad än många anar . Sen gäller det förstås att ta hjälp och lyssna på råd och utvärdera dessa... 

Givetvis så har jag varit tvungen att rannsaka mig själv, hur bra tror du att du är för din hund? Dvs. Dixon.  Träna/äga hund är en process som utvecklar både matte och hund i positiv eller negativ bemärkelse. 

Har du orkat läsa så här långt    så är svaret att man lär sig "to kill your darlings".

Och lita på sin egen känsla. Träna hund är ingen "Kvick fix".    

Trots tidigare hund och erfarenhet så har jag med denna individ Dixon lärt mig hantera världens dyraste boll: inköpt på Vip-dog 

Ihärdig planering och analys av träningssituationer har lyft vår träning. Köttbullsbelöning har varit bra vad gäller "skvallerträning" men som belöning för linförighet duger dessa bullar inte längre......   

Men skvallerträningen fortsätter. Kan rekommendera detta i högsta grad. Passivitetsträningen har oxå gett resultat det är ju lixom en kedja som hänger ihop.  

Problemet för mig och många andra är att strukturera träningen och det gör jag inte i träningssituationerna, det måste ske hemma i lugn och ro. 

Vad som behöver tränas hela tiden: passivitet = off , kontakt, miljö och givetvis spår och specifika lydnadsmoment.

Slutledning: Hundträning är inte tillfälliga infall, utan en mycket noga planerad och analyserad struktur av vardagen.

Kravet är: Diciplin, lyhördhet och konsekvens.   

Herregud! vad myndigt det låter, detta gäller givetvis för mig och min Prins.  

Dixons glädje och intresse för vatten måste fullföljas. Men idag fick vi tillräckligt med vatten ovanifrån så det är inställt. Löftet finns kvar, så fort som möjligt lina och låt honom plumsa!    Over and out!

Vi på lannet behöver bra möjlighet till träning! Jag har hittat Comealong!

Absolut nödvändigt.....  Kan inte ligga och köra 10 mil  onsdag, torsdag, lördag och söndag!  Jag förbereder min Dixon för att vara fäig för SBK Malmö som är min klubb.   Comealong ger oss alla det vi behöver! 

Förberedelse för verkligheten dvs. träning för tävling, spår/sökgrupper. 

Dessutom skapar Comealong kunskap om livet med hund! 

Vi har så himla  kul och är ett gäng underbara lantisar. 

Kent är en passionerad och en helt underbar människa med mycket erfarenhet och kunskap att förmedla. Men det viktigaste med Comealong är glädjen och prestigelösheten. Alla oavsett erfarenhet, ålder och kunskap är välkommna! Lydnadsgruppen är ett exempel på olika individer som vill olika saker med sina pälslingar. Den viljan och engagemanget går inte av för hackor.  Nu har vi tillsammans skapat en ny grupp , miljöträning med figurant sök och uppletande på ett extra ordinärt objekt.  Dixon och matte är så tacksamma för att Comealong finns!