team-dixon

Alla inlägg under december 2012

Av Annette Olsson - 28 december 2012 17:56

Fredag 28 december 2012


Att ha en hund som tidigare betedde sig som en regelrätt "Mustang" dvs upp på bakbenen så fort han såg en andra hundar.

Ja, inte onskefullt utan av upphetsning är ingen optimal situation att träna med.  


Utan ryck och slit i kopplet så har vi sakteliga kommit närmare målet. Det är glädjande att min envishet och ibland tvivel på att jag gör rätt, börjar ge resultat. Vi är inte framme ännu men Dixon kräver bestämda rutiner så jag tar det väldigt lugnt och utsätter honom inte för mer retning än han klarar av.


Idag var andra gången vi tog en promenad med flickorna Sjöö och det gick precis som förra gången alldeles utmärkt! På appelplanen var vi en bit ifrån Spexa och Jessica men uppmärksamheten nu var till

99 % i vår egen "bubla".   


Intesserad en kort stund, Ja! men jag har hittat knappen att få honom tillbaka till bubblan!


Får den unge mannen bara arbeta och matte är på G med boll, godis och glad röst så är han mycket samarbetsvillig.


Det som är glädjande för mig är att jag läst av honom någerlunda hyfsat, även om jag ibland tycker att jag tar det alldeles för lugnt/långsamt.   


Flexikopplet har ytterligare varit till stor hjälp, som en "snuttefilt" för matte. Full lina ut och skvallra men inga som helst tendenser till att vilja fram till vad det än må vara. Träning att sitta vid förbipasserande människor har gett resultatet att numera behöver jag inte sätta honom, vi har bara ögonkontakt och det fungerar.

Idag kom en dam i elektrisk "rullstol" Dixon skvallrade och var lite orolig för sina två fyrbenta tjejers skull. Nu ville emellertid damen ifråga klappa honom och det fick hon när matte sagt ok!


Jag är så glad och tacksam för att trygga, goa Jessica förstår och ställer upp på att hjälpa oss!


Som i alla hundsammanhang så är det inget fel på Dixon utan det är i andra enden problemet finns  


Dixon ska få leka med kompisar men först ska han vara lugnt balanserad och bara där matte accepterar lek!


Tyck gärna till! Jag menar även  har fläckar. 




ANNONS
Av Annette Olsson - 27 december 2012 16:10

                Torsdag 27 december 2012

Ett år och månad sedan Dixon och jag blev kompisar! Mycket som hänt med Prinsen.  Minst lika mycket som hänt med matte! Vi har otroligt roligt tillsammans och upplever världen på ett närmast euroforiskt sätt. Dixon är väldigt rutinbenägen om man nu kan säga så? Han vet när matte ska fotografera honom och ställer upp! Mina påhitt gillar han och försöker alltid utveckla dem..... hm på både ont och gott.

Min plan för resten av julledighet är träning av markering av apport, liggande under gång, hopp med sittande, avslappnat släppande av föremål och givetvis mer linförighet. Man kan säga att vi gungar fram och tillbaka hela tiden.

Allt det basala vad gäller kloklippning, dammsugning av päls, borstning av päls, torka öron, sittande vid möten, stilla vid dörr osv fungerar och där är han en given stjärna. 

Spåra kan han och uppletande oxå men matte ska bara bli mer diciplinerad och träna mer.

Vad jag mest av allt är nöjd med är den trygghet och samarbetsvilja han visar tillsammans med mig.

Dixon är beredd att göra allt jag begär, bara jag är lugn och glad...... Ibland visar han på "kan själv" och det är ju givetvis mitt fel..... Han behöver mycket närhet, kel och lek.


Det är inte alltid jag orkar men varje gång jag anstränger mig så ger det resultat.

Alla barn är unika och speciella och Dixon är inget undantag. Börjar så smått att förstå hans speciella behov!!!! JA, jag vet att han är en hund.

Återkommer efter ytterligare träning och visar en kavalkad av bilder.


Slutledning: Att vila i form är inte av ondo, att vila och bara finnas till är något som behövs!




ANNONS
Av Annette Olsson - 11 december 2012 14:14

Tisdag 11 december

Denna blogg har legat i träda mycket pga mina nya rutiner! Rutinerna på Söderslätt ändras av nödvändighet under vinterhalvåret. Uppstigning 4:30 istället för 5:00, kvällarna består av förberedelser för morgondagens biltur dvs skottning, saltning, sopa bil och sedan sover jag oroligt.

Måste gå upp och kolla genom balkongdörren hur mycket snö som fallit.

Vaknar av plogbilens oranga sken!!!   


Rutiner vad gäller hundträning blir också annorlunda. Mörkret morgon och eftermiddag gör att det blir svårare att träna.  Det är bara morgonrundan som blir underbar vad gäller linförighet! Då befinner vi oss i en underbar bubbla!  

Stress på jobbet gör att matte är ofokuserad och inte som vanligt! Tack och lov har jag en mycket förstående och i svåra lägen lugn, fokuserad hund. 


Träningen inomhus blir navet i träningen och vårt umgänge. Nu bryr sig inte Dixon eftersom det viktigaste för honom är aktivitet tillsammans med mig.

Det absolut mysigaste han vet är att sitta i soffan brevid mig och titta på TV!  

I vårt fashionabla bibliotek med kamin kryper han helst upp i mitt knä i en av öronlappsfåtöljerna!

Precis som han gjorde som valp!

Lite trångt och bökigt men mysigt.

Ibland lyckas jag få honom att lägga sig eller sitta i den andra fåtöljen!

Men Dixon är en riktig myskille så i mattes knä ska det vara. 


Vår träning har avancerat till hopp med sättande och det var inga som helst problem, trots koppel.

Dixon har ett fantastiskt snabbt läggande så vi har utökat träningen till läggande under min gång

OBS! i köket.

Budföring har vi gjort två gånger och det fungerar.

Framförgåendet börjar han och fatta.  

Apportering inga problem förutom att han släpper apporten (oavsett vad) innan fot (mitt fel), detta tränar vi på under TV-program som t.ex Nobelfesten!    


Upphetsning över andra hundar har lugnat sig och jag återkommer till mirakelfix!

Att promenera med andra hunder absolut ingent problem, vi hänger på alla.  

Markering av apporter fungerar bra inomhus, vet ej utomhus, då vi pga väder och sjuk matte missat två gånger av spår. Vi kör på med uppletande inomhus och Jippie beröm


Nu kommer miraklet!!!! Matte har köpt Flexi. Bra av två anledningar:

Jag behöver inte ha dåligt samvete för att min sprinterprins inte får röra sig tillräckligt fritt.

Han kan röra sig mer obehindrat och jag får trygghet kontroll över inkallning och Dixons önskan av att springa till andra hundar (en önskan som inte tycks finnas).

Flexit visade att minsta ord oavsett vad så vändar han sig om eller kommer till mig!

En klar seger.  


Köpte kopplet idag och av alla hundar vi såg på 20 meter så sprang han inte mot någon av dessa.

Alltså Flexi är Mattes Snuttefilt.... Dessutom tror jag att mina signaler känns mindre i flexi


Så tack alla snälla! Jag vet att Kenneth på Dogpro använde flexi och jag frågade varför?

Det har gett mig en möjlighet att testa hans intresse på ett helt annant sätt.

Inkallning fungerar förutom i Kohagen där Dixon äger både land och föremål! 


Om nu någon tror att vi fixar appel lätt som en plätt så säger jag bara vi har en lång väg att vandra och det gör vi så gärna tillsammans.  


Det bästa är vår tajta, trygga relation och Dixons förmåga till både
On och Off!

"Skynda långsamt och med lek oh glädje"



       


Presentation


Team Dixon

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27 28
29
30
31
<<< December 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ team-dixon med Blogkeen
Följ team-dixon med Bloglovin'

Hundträning

Gästbok

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se