team-dixon

Alla inlägg under mars 2013

Av Annette Olsson - 16 mars 2013 15:02

2013-03-16 Lördag

Födelsedagen var en helt vanlig arbetsdag men med tidig hemgång. Dixon firade redan klockan 05.00 med extra bus och glädje.   Hemkommen var jag trött men FBvännernas gratulationer piggade upp mig och jag fick visionen av ett regelrätt "skånskt bonnagille" för alla FBvänner från norr till söder.


Budet jag fått för "min dag" var att inte planera någonting för denna helgen, så där sprack min plan.

Mitt enda krav var att Dixon måste vara inkluderad och det blev han med besked.   

Något så fantastiskt som en PT till oss både blev bokad för Lördagen. 

Ja, PT=personlig tränare och låter ju väldigt avancerat men kan snickras ihop med hjälp av goda vänner  

Lördagen började med egen tid för Dixon och matte vilket innebar en fantastisk present från Prinsen.  Detta måste han planerat länge.....  Jag hade min plan klar dvs att Dixon skulle gå lös, med släpande spårlina iofs. Vi startade vår 6-8 km runda med lina, solen sken och Dixon visade tidigt att det här kan jag.   Dixon höll sig framför mig 5-10 meter, nosade, vände sig om med jämna mellanrum och kollade att jag var med. När han stannade och läste tidningsrubriker fortsatte jag och då kom han i full fart. Varje harkling, vissling eller annat ljud var han alert med på och jag kände bara hur han måste  utmanas och jag blev bara djärvare och djärvare.


Nu bör man känna till att vår långrunda är som ett MH med 5 sk stakethundar. Inomhus Jack Russel hundarna klarade han galant. Vi fortsatte bara framåt, nästa hund kommer strax efter ca 20 meter och är ute i trädgården, vrålskäller och jag tar tag i linan, kortar den och släpper fram Dixon en säger en decimeter från staketet och den svarta tystnar.   

Dixon ger inga som helst ljud ifrån sig (skäller mycket sällan). Nu har vi en återhämtningsperiod på ca 400 meter och tid för sex stycken hundar som vaktar sitt revir. Jag pratar taktik med Dixon och han verkar förstå, vilket leder till att han inte bryr sig överhuvudtaget!   

Enda misstaget Dixon gjorde enligt mig var att vilja fram till den svarta.  


Sista hunden idag var vakthunden som lägger sig på min befallning och den såg vi inte till.


Detta var Dixons present till matte, förutom att han satte sig självmant efter Jack Russel cirkusen och vaktade fint och stilla vid möte med två skummisar.  Efter en sådan runda kan jag bara vara glad för att mitt träningsupplägg tycks fungera.

Dessutom tar Dixon initiativ till  "slickad fot" sista 300 meter innan bilen och känner sig betjänt av lite godis.   


Nu återstår vår träff med PT och den blev inte kul för matte! Kort genomgång av vad som är viktigt och sedan blev det intervallträning i kraftigt kuperad terräng bl.a   


Enkelt uttryckt; jag trodde jag skulle dö!   

Dixon gjorde betydligt bättre ifrån sig och tittade "under lugg" på matte om nu en schäfer kan titta så?

Mycket ung, trevlig, kunnig PT och jag fick massor med mig i bagaget både vad gäller Dixons träning och min egen.   


Himma!!!!  Dusch och vila på locket till kvällens middag! Imorgon söndag har jag vanlig regelrätt spårträning och tror utan att veta att detta bör fungera. Möjligt att jag måste lämna denna träning något tidigare.

Så här såg Dixon ut efter intervallträningen:


       


Vi har ett pass till efter vilan!!!!! Jag vet inte riktigt vad! Och min Gud vill inte veta  



ANNONS
Av Annette Olsson - 8 mars 2013 19:05


Mars 8 2013      

Vardagen är återställd till det någorlunda normala, känslomässigt   

Det jag inte kan förändra lägger jag åt sidan.

Allt mitt kontrollbehov har fått sig en törn som heter duga!  

Tack vare en mycket klok vän har jag uppstått från de deppiga och slår från underläge.    

Men med en övertygad glädje.   Dixon ger mig omedelbar respons och det är viktigt.

Jag höll verkligen på att tappa fotfästet men nu känner jag mig "fit for fight".  


Spårträning som känns givande och på näthinnan sitter bilden av en utomordentligt god spårhund.  

Linförigheten har lixom inte fallit på plats pga av mina känslor. Men jag har hittat mitt verktyg och det heter rösten..... glad och peppande röst betyder mer för Dixon än godis. 

Idiotträning av loss börjar ge resultat. Dixon är oerhört känslig om än tuff!

Han läser mig så förbannat bra, vilket ibland blir riktigt dåligt.  

   

Det är när övriga livet kommer emellan som allt kan bli så fel!






ANNONS

Presentation


Team Dixon

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ team-dixon med Blogkeen
Följ team-dixon med Bloglovin'

Hundträning

Gästbok

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se