Jag har en dröm!   

Att alla som har hundsport som intresse ska inse att vi har ett gemensamt intresse!

Inte av att smutskasta varandra, inte vara avundsjuka och missunsamma utan glädjas åt varandras framgångar.   

Det finns så många här på FB, som jag beundrar och blir inspirerad av även om dom inte är SM vinnare.  

Mitt "mantra" är: Jag och min hund blir inte sämre på det vi är bra på! Även om det finns någon som är bättre på detsamma. Dessutom kan jag glädjas åt andras förmåga.  

Min hund kanske inte är den vackraste enligt en officiell bedömning, det påverkar mig inte överhuvudtaget!

Jag älskar och ser min hund som en vacker hund. Precis som alla föräldrar gör med sina barn!

Jag blir riktigt ledsen när professionella och riktigt duktiga människor måste hävda sig och smutskasta varandra. Slut på predikan.

Just nu är jag bara så himla glad att jag och Dixon äntligen fått tillbaka "Guldgruvan"!   

Jag har oxå insett hur påverkad jag själv blivit av livets små missöden.

Dixon har verkat annorlunda, inte lika hörsam och samarbetsvillig! 

Men efter kvällens promenad inser jag att det är jag som blev annorlunda.  Som tidigare sagts och blötts, våra hundar lär oss massor.  

Vill samtidigt rikta ett stort tack till diverse FB-vänner som peppar och tycks förstå!  

Lovar att skriva oftare efter denna min insikt!

Lev väl och lyssna på din/dina hundar!  

Denna soldats stridsvärde är mycket lågt.   

Veckan varit påfrestande och nu ska jag bara klara av fredagen.

Hyrbilen tillgänglig 17.00 imorgon! Logistiken är fixad, Martin kör bilen till Skurup och där hämtar jag nyckel. Min underbara verkstad med dessa vardagshjältar vad skulle jag göra utan dom?  

Morgondagen innebär boxning    och seminarium om stress, kan behövas! Jag tänker avreagera mig rejält!  Sen hemkomst och just nu känns det som om jag inte orkar.

Hundträningen denna vecka har varit sporadisk och helt och hållet på Dixons initiativ.   Linförighet!

Ser fram emot lördagens hundträning! Men det får bli utan tjänstetecken spårlina och sele, för jag orkar inte fixa till det oxå. Nu blir det klädvård och tidig säng.

Slutledning: Första arbetsveckan ingen höjdare. Nu gäller det att ladda för nästa vecka!

hyr

Gårdagen var ingen hit precis. Tråkigt och på dåligt humör.....

Det verkar som många delar mina tankar om härlig höst men lite för blåsigt och lite för tidigt.

I mellanmjölkens land ska det vara lagom.    Nåväl gick och la mig med en bok av Åsa Larsson "Svart Stig", en olycka kommer sällan ensam! Har redan läst denna bok men tragglade på ändå.

Idag känns det bättre men ändå inte. Skillnaden är att nu är felet på bilen diagnosticerat, positivt ja!

Men det blir dyrt.  

Ikväll gick vi en långis bort till kohagen det var Prinsen värd. Dixon gör givetvis allt för att pigga upp mig, som att hämta kuddar på ovanvåningen och leka tafatt med mig i sängen.   

Tack för att jag har underbara vänner som kör mig så jag slipper dessa eviga kilometer längs landsvägen på morgon och eftermiddag.   Tillsammans med Dixon helt ok men ensam 5.30 inte lika kul.

Imorgon får jag reda på när och hur mycket det kostar och dessutom när lånebilen är möjlig.

Har hamnat i stadiet att jag faktiskt struntar i  hur mycket "deg" det kostar. Har precis avslutat "Snabba Cash" därav mitt osunda språk.....   

Det enda roliga som hände igår var att mitt Duvpar vänslades på balkongen!   Jag var bara tvungen att fotografera dom. Jag gillar nämligen alla mina "stammisar". Lite orolig för att detta innebär pensionärsvarning?  

Det mest spännande som hände på Lördag kväll var att "Outlaws" hyrde Ågården och polisen var där med helikopter, piké och bilar. Jag och Dixon såg endast efterdyningarna när vi åkte mot Vomb, tidigt söndag morgon. 

Idag fick jag inside information.... Så tro inte att vi på landet lever ett liv utan spänning! Hela Skivarp pratar givetvis om detta!  

Slutledning: Jag är tacksam över att vara frisk, ha goda vänner, arbete, en frisk hund, söner som mår prima, en underbar trädgård och att bilen kommer oxå att bli frisk.

Första arbetsdagen kändes helt ok! Träffa goda arbetskamrater men längtan efter att få komma hem och träffa Prinsen känndes outhärdlig och idag blev det extra.   

Slutet blev lixom inte bra. Lampan lyser och tvungen att lämna in bilen till mina kära killar på MSN. Imorgon bitti blir det till att promenera 2 km till Skivarp och magkänslan av att stora plånboken kan bli tvungen att plockas fram.   

Avslutningen på semestern i söndags blev däremot fantastisk.   Hälsade på Jessikas trevliga spårgrupp.

Blev oerhört inspirerad av spårarbetet som Spexa och Buster uppvisade. Både Jessika och Rolf mycket goda förebilder hur en lugn förare beter sig med hund i lina.   Fick mycket bra återkoppling på mitt eget katastrofala arbete. Dixon däremot oerhört tålig och gjorde bra ifrån sig. 

Jag lämnade över kopplet till Rolf och fantastiskt att Dixon bara följde med!  Hund lätt att stjäla  

Anne och Lykke har jag haft på kurs, vet jag idag. Tror t.om att Lykke kände igen mig........

Konstaterat att Dixon fostrat sin matte när det vankas mat, oerhört dyrt torrfoder "Taste of the Wild" då nöjer sig inte Prinsen med detta. Han hoppar upp på matte och sätter sig självsäkert vid kylskåpet för att jag ska finfördela en och annan köttbulle.   

Detta har jag varit väl medveten om en längre tid och nu är det lixom rutin!!!! Komage med laxolja är väl ok. Men det dyra torrfodret ska spetsats.   Nåväl ikväll körde jag den hårda stilen och väntade ut honom. Givetvis så vet jag att han äter så småningom.

Tilläggas bör att när Dixon inte får som han vill så apporterar han det som han vet matte inte gillar.  

Dixon vet precis vilka knappar han ska trycka på. Tyvärr har jag väldigt svårt att hålla mig för skratt.

Det måste vara kärlek    Nu håller jag tummarna för att bilen inte djävlas mer och att det blir billigt  

Slutledning: Så länge som Dixon och jag är friska så är allt annat oväsentlig!