Lördag 24 maj 2014

FB är fantastisk men också djävulusiskt! Jag älskar att få läsa om alla fina härliga hundmänniskor som kämpar, tränar och umgås med sina hundar. Men samtidigt så smärtar det djupt när klubbkamrater, vänner, bekanta och andra FBvänner lider med sina hundar. Åkommor som vi inte alltid får svar på.

Jag är förvisso en väldigt känslig person som lever mig in i varje persons frustration, rädsla och sorg.

Kanske egoistiskt, då jag blir medveten om att det kunde vara min hund.  Jag är nog lite allmänt skör vad gäller djur. Idag så känner jag så djupt och innerligt för Nina och hennes helt underbara Yaxxon.

Hela dagen blir liksom annorlunda. Alla kamrater, vänner, bekanta till Nina som verkligen känner och  bryr sig blir på något sätt som ett hopp om mänsligheten! 

Våra hundar ger oss så mycket av kärlek, tillgivenhet, vänskap, glädje men också så mycket av empati för våra medmänniskor.  Oavsett politisk tillhörighet, hudfärg, religon eller könstillhörighet, så är vi alla ofta samlade vad gäller djurens rätt och betydelse för ett samhälle  där människan kan visa på emotionell utveckling.

Kan man inte ha känslor för djur, så har min inte enligt mig förmågan att känna känslor för människor.

Inte känslor för människor inte känslan för allt levande!