Onsdag 4 september 2013

Underbart väder så vi begav oss till Kohagen för flåsträning och lydnad med  många inkallningar.

Vi ska passera fyra herrrar på Tee (utslagsplatsen i golf), jag kommenderar Dixon stilla, golfspelare är mycket känsliga för ljud vid utslag.   

Samtliga håller upp händerna för att kunna följa bollens bana, det är motljus och killen närmast oss håller upp armen som liksom blir är mörklagd.

Dixon ger till ett skall, ja han trodde det var en skyddsarm.......   tystnar direkt på min tillsägelse och herrarna bara skrattar.  

Det började ju riktigt bra!

Vi går in i kohagen och spatserar i koppel en bit framåt för kontroll av att boskapen är på andra sidan ån. Det står klart och tydligt att hundar inte får störa boskapen.   

Vi står där njutandes i solgasset och jag ska efter kontakt släppa prinsen, då reser sig en hare/kanin ca 50 meter ifrån oss och börjar springa. Dixon står stilla fullstänigt fokuserad, hela kroppen förändras och musklerna blir synliga. Sen drar han i kopplet, jag trodde halsbandet skulle gå sönder. Mentalt var Ferrari Turbon redan påslagen!

Hade han haft pyttedäck på tassarna så hade han gjort en ljudlös "Burn Out".    

I kopplets längd var han inte kontaktbar, lydnaden icke befintlig, djupa brösttoner NOT FUNCTION!   

Jag var totalt fascinerad av hans styrka och vilja...... gapade som en fisk!   

Det var inte tal om att släppa honom i detta läge. Dels för skaderisken och dels för att han skulle rusa över bron, genom boskapsflocken. Jag tog ett enligt mig själv ansvarsfullt beslut och vi promenerade ut från hagen. En rejäl promenad, där prinsen hela tiden hade koll på riktning och spanade efter jaktbytet.

Vi återvände och jag kollade om bron var avspärrad, inte avspärrad (för korna ja men inte för hund).

Måste säga att jag var besviken och skulle viljat släppa honom för att se min älskling frispåra med en god flåsträning som resultat. Hade han sprungit in i elstängslet så kanske han fått sig en läxa.....

Men ibland måste man vara klok och lite tråkigt försiktig!  

Hela kohagen sträcker sig ner till Abbekåsvägen och är inhängnad med elstängsel.

Hundsport är spännande, hissnade och en utmaning både för kropp och själ!