team-dixon

Senaste inläggen

Av Annette Olsson - 25 juni 2013 13:07

   Tisdag 25 juni 2013

Min riktiga semester började igår och det var inte kul!    På morgonen åkte vi till YBK och där var tomt, vår träningen bidde ingen vante utan en pytteliten tummetott. 


Matte mådde inte bra och visste inte varför. När vi kom hem var jag trött ville inte vara ute.

Det enda vettiga jag gjorde var att ringa Teba för att höra om stl och färg på spårselen fanns. Trevliga och hjälpsamma.  

Till slut insåg jag att vila, sova var enda alternativet. Sagt och gjort. Vaknar någon timme senare med en näsa som rann som en kran. Nös och täppt. Allergi? Mot vad? Enda ovanliga växtlighet inomhus är en bukett blåklint, som stått där i några dar.


Idag allt som vanligt igen. Så vi började dagen med vår sedvanliga långrunda och stakethundarna.

Jag kan ju säga att träningen på La Club Malmö är inte uppbyggande för matte........   Bara se till att prinsen har kontakt med mig och är lugn är skiiitråkigt!!!! 

Men ambitionen är att fortsätta med detta under semestern eftersom det är då jag har möjlighet. 

För övrigt letar jag efter hundar och situationer.

Jag är som en jagande hund men tyvärr är problemet appelplanen. 


Idag ny vakthund vid bygget, ursnygg rottistik, hon använde nosen och skällde bara precis när vi kom. Dixons ragg och upphetsning lägger sig mycket snabbt och med köttullar intrycktaa i nosen så var det lugnt. Men vi stannar kvar och han får sitta och helt oberörd fast hunden finns bakom honom. Matte provocerar ytterligare men nu är han nollställd och bryr sig inte. Provokationen innebär att sitta mot hunden. Vi går därifrån i lugn takt.   


Det är inga regelrätta utfall eftersom Dixon är en tyst hund, enligt mig tycker han att skällande hundar är "lite otäckt".  Hundmöten inga problem. Promenader med andra hundar fungerar bra.


Problemet ligger nog snarare hos matte som inte tycker om att han reser sig på bakbenen om bekvämlighetsavståndet blir för nära. Vilket ju beror på matte.


Analysen blir han är inte rädd, släpper snabbt, lyssnar till nej innan, upplever otrygghet när matte blir frustrerad.  Fattar ni vilken psykoanalytiker jag behöver?


Jag tycker mycket synd om mig själv!   Världens bästa Dixon och matte sabbar.


 



Matte mår dåligt och Dixon undrar?

    


ANNONS
Av Annette Olsson - 12 juni 2013 18:32

Onsdag 12 juni 2013


Idag föll polleten ner för matte!   Avslutning i skolan och "grabbarna grus" gjorde sig påminda! Trots avstängning från avslutningen.

Grabbarna jag haft i tre år och många timmar per vecka. Grabbar som bara förstår svart eller vitt!

Dessa höll ett hyllningstal till mig på studentlunchen. Vi älskar dig och hatar dig ibland men vi vill kyssa dig!......

Efter tre år av allehanda missöden och oro så har grabbarna ändå förstått mitt

budskap. Liten som jag är så har min ljudliga stämma av MANÖVER!    gett effekt.


Inte ens våra krampiga idrottslärare har velat ta konflikterna utan det har denna gamla, tunna kvinna gjort.


Först idag vid full katastrof förstod jag vari min styrka ligger. 

Jag är rättvis och viker mig inte en tum! 


Precis vad Anita på träningshelgen sa till mig!

Den inre övertygelsen och styrkan är mer värt än allt yttre.   

Detta har blivit min lärdom och fungerar även på Dixon.

Svart eller vitt, man behöver inte vara rymdforskare för att förstå.


Vad dessa killar utsatt diverse lärare och rektor för idag tänker jag inte nämna!

Men jag har lärt mig massor och det har både Dixon och jag nytta av.     


Således är jag nöjd med dagen för jag fick min Ahaupplevelse.


ANNONS
Av Annette Olsson - 11 juni 2013 00:00

Tisdag 11 juni 2013



Grattis världens bästa Dixon 2 år!





 


Av Annette Olsson - 5 juni 2013 18:15

Onsdag 5 juni 2013

Träningshelgen gav mig flyt......   

Underbar härlig lugn känsla och tillika bestämd med fred i tanke ord och gärning!


Tränar dagligen på min känsla av lugn bestämd energi och inga irriterade tankar, fungerar bättre och bättre. Dixon svarar snabbt på min inställning, så gör även övrig omgivning.

Vår träning är lustfylld, lekfull och irritation är förbjuden.   


Jag ställer krav på prinsen, fullföljer och misströstar inte om det blir fel.

Även jobbet flyter bra. Grädde på moset är mina elevers utvärdering. Även om jag inte kan leva på vunna segrar så gläds jag.


Semestern kommer att bli bra om jag kan fortsätta på detta spåret. Dixon ger mig fingervisning hela tiden. 

Detta låter flummigt men det skiter jag i för det fungerar. Valda bilder på min fina Dixon!

              

  

Av Annette Olsson - 27 maj 2013 16:18

Fredag 24 maj - Söndag 26 maj 2013


En helt underbar bekantskap har Dixon och jag erfarit. För min del med en fantastiskt ärlig rak och stark person som Anita.  

Dixon kände direkt av hennes sk "energier" och jag hade stundtals svårt att konkurrera.  


Fredagen började med att vi som sanna SBK:are berättade vad vi ville ha hjälp med. Oavsett nivån vi befinner oss på så har vi små problem med vissa moment.   Givetvis trodde alla att så kommr det att bli.  


Anita lyckades komma igenom alla våra förljugna sanningar om mål, val och hundträning.


Hon var tvungen att ta till "storsläggan" för att komma igenom min skyddsbarriär och det gjorde riktigt ont. Så till den milda grad att jag Lördag kväll på väg hem hade ett mycket allvarligt samtal med mig själv.  


Söndag Nu frågar sig den rationella, praktiskt tänkande personen, men hundträningen då? Jo, hon lyckades kombinera alldeles utmärkt kvalificerad nyttig hundträning med att göra djupdykningar i våra känslor. Generellt ledarskapsövningar utan hjälpmedel som yttre belöning. Individuella övningar för specifika  problem.  Problem som inte är relaterade till "problemhund" utan förarens egna problem med val, känslor och förnekande. Det syntes en klar förbättring av ekipagens  framförande och hantering/relation med hundarna under söndagen. 


Själv grät jag av lycka, befrielse, glädje och stolthet när Anita pratar om den kärlek Dixon sänder ut!

Även Anita började gråta och då var det vår tur att examineras på vår uppgift! Snacka om tajming och lugn, bestämd energi.  



Sammanfattningsvis enligt Anitas hemsida www.markdroppens hundtjänst.se


HUNDEN ÄR EXPERT PÅ RELATIONER

 

                        LÄR DIG LYSSNA PÅ DIN HUND                                    
                        FÖRBÄTTRA ERAN RELATION BÅDE TILL VARDAGS OCH TÄVLING
                        LÄR KÄNNA DIG SJÄLV IGENOM DIN HUND 
                        HUNDAR LJUGER ALDRIG.....
                        HUNDEN AVSLÖJAR DINA KÄNNSLOR  VARE SIG DU VILL ELLER INTE  


Har du möjlighet så gå in och titta på hennes alldeles underbara fotoalbum på hemsidan så gör det........          

Avslutningsvis en bild på den för helgen avgudade Prinsen:


 

Av Annette Olsson - 18 maj 2013 16:58

Lördag 18 maj 2013

Efter träning på Ystadklubben sex gånger under två veckor, så börjar det hända saker.   

Igår fredag var Dixon lös för första gången på en appelplan och ensamma på plan fick jag kvitto på att han kan. Vi körde hela appelprogrammet utom apportering och det fungerade utmärkt, dessutom följde han mig som en skugga med total uppmärksamhet. Vad som förvånade mig mest var emellertid att stanna har fastnat trots att vi bara tränat detta i långlina och koppel.  


Idag fick vi lektion 3,  Lektionen började med repetition av koppelhantering och diciplin OBS! ute ur bilen, inte ur bilen. 

Iggy låg lugnt i sin bur vid sidan om. Här fick matte äntligen beröm av stränga Annelie, hon vet hur hon ska börja lektionen.   

Dessutom skrämde hon mig med att vi skulle ha Dixon lös tillsammans med Iggy.

Man kan säga att i detta läge hade jag behövt en varm famn och någon som bara kramat om mig och lovat att det kommer att fungera.


Uppvärmning av lös Dixon, prov på ingångar och inkallningar då kom smockan!

Fortfarande chockad av besked om lös hund, klickern i ena handen och godis i andra så fick jag totalt hjärnsläpp!


Nåväl, nu var det tid för apporteringsövningen och där fick jag riktig bassning, för han vill äga sin boll.

Jag förklarade varför och sedan fick vi öva med lös och sedan med kopplad Dixon.


Till saken hör att under tiden med lös Dixon så var matte delvis upptagen av att observera andra hundar

direkt utanför appelplanen....... Dixon struntade givetvis i dessa!



Hela övningen var emellertid inte slut med detta, utan nu återstod att ta sig ut från appelplan och mot bilen utan att Dixon har kommandot rakt fram med fräs! Nyttig och stundtals hopplöst med trött hund som bara vill in i bilen. Men det löste vi småningom.

Tack underbara Annelie för att du vet!


Dessutom gick Dixon som en gud med John och språngmarschen blev med tårar i ögonvrån!  



Slutledning: Dixon är en underbart stabil och balanserad hund!

Vad gäller matte finns mycket mer att önska. ( Egen kommentar)

Annelie som intstruktör är kanon, rak ärlig och pedagogisk!







Av Annette Olsson - 6 maj 2013 19:57

Måndag 6 maj 2013

Lektion 1

Förra veckan var koppelhantering. Resultat uppnåddes direkt.   

Vilket vi tränat på, inte så lätt som det låter.   


Lektion 2

Idag blev det fokusering på appelplan vid störning, krav och koppelhantering.  


Jag har verkligen hittat mitt Dreamteam, Annelie som god pedagog och människokännare, John som summerar och ställer bra frågor, dessutom lugnet själv. Sist men absolut inte minst underbara högtempererade Iggy som är en vacker snäll och underbar Holländsk herdehund.   


Dessutom har Iggy den goda sidan att inte bry sig om en löjlig tonåring....... (Dixon)   

Inte ens när Dixon brutalt hoppar upp på Iggys matte och försöker avleda kraven hon ställer.


Man skulle kunna säga att jag fått "All inclusive".   


Idag var Iggy en riktigt bra störning, Annelie gav sig inte en tum.

Dixon blev utmanad både på och utanför appelplan.

Bästa lektionen blev det även för "mesiga matte", som fick lära sig att ställa krav.  



Men detta hade ju aldrig fungerat om Annelie inte hade lyssnat på mina tankar....

Att känna sig trygg i situationen är A och O.

Att släppa ut kopplet är inte så lätt med en hund som reser sig på bakbenen av lek, ängslan och frustration. Men det fixade Annelie.  


Nästa vecka blir det lektion 3!

Under tiden tränar vi på dessa båda lektioner. Vem säger att "Själv är bästa dräng"?   


Av Annette Olsson - 1 maj 2013 16:18

Onsdag 1 maj 2013

En alldeles härlig dag med spårgänget på Malmö klubben!   

Stort tack till Annelie och Christer för en härligt givande dag! Vi fick se hur framåtsändande, rutan och god kommunikation ska se ut. Alla förarna förbättrade sin kommunikation med hunden efter Annelies kärnfulla instruktioner. Allt från hur att hantera koppel till kroppssignaler och belöning. Samtliga ekipage förbättrades synbart.........


Efter att jag haft en katastrofträning   med lös Dixon på Valborg i trädgården, så skrek jag på hjälp och fick mycket goda kommentarer av Metha och Jessica! (Riktigt bra råd som följdes upp undr 1 maj).


Idag la jag mig platt och lämnade över kopplet till Annelie...... Ja, det krävs att man är prestigelös i vissa situationer.  

Med Annelie, ett par korrigeringar i kopplet och Dixon gick som en vältränad hund!   

Jag hängde på Annelie och sprang som en "äggsjuk höna" vid sidan om henne och min Prins, ställde frågor och fick dom besvarade, tittade noga och insåg att jag har en bättre hund än jag förtjänar.  


Det hela måste sett rätt komiskt ut för mina åskådare, det bjuder jag på.  

Småningom lämnades kopplet över till en tilltuffsad matte med tydliga instruktioner hur kopplet ska hanteras! Jesus hur banalt.  

Sedan övade jag på koppelhantering med språngmarsch, gående och svängar. Dixon gick som en svetsad förlängning (åt sidan.)   


Jag kände flytet och rythmen och fick vingar......    Så skitenkelt men svårt. 

Hela vår kontakt på appelplanen blev upplyst av en trygg hund och förare. Några ledarskapsövningar behöver vi tydligen inte göra ännu......


Min lättnad och tacksamhet är stor, appelplanen är inte ett gissel utan en härlig plan när matte kan hantera kopplet. 

Som den totala dåre jag är har jag med mina koppelsignaler gjort Dixon en "Björntjänst".

Men snälla Annelie tyckte vi hade en bra relation (jag och Dixon) dessutom berömde hon Dixon som en mycket trevlig hund.  


Då liksom lossnade all ångest och jag erbjöd Dixon till ett "billigt pris", mina spårkamrater var inte sena att vilja göra ett klipp!!!! Givet svarade jag snabbt att min älskade Dixon är inte till salu.

Kanske någon som vill köpa en mycket billig hundförare?  Ännu har ingen svarat, av helt förståliga skäl.


En bild på Annelies helt underbara Iggy som hon har lagt ner massor av timmar på!        




Presentation


Team Dixon

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2015
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ team-dixon med Blogkeen
Följ team-dixon med Bloglovin'

Hundträning

Gästbok

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se