Torsdag den 18 juni

Första semesterdagen och den har varit optimal. Känns som om jag varvat ner rejält redan första dan.

Efter en oerhört jobbig slutspurt på arbetet så planade det ut och jag glidflög sista dagarna.  

Sagan om mina och Dixons katter blir bara bättre och bättre.   

Nu har Dixie den svart/grå kommit ikapp vad gäller mod och tuffhet.

Men är den av dom två som är keligast och vill vara nära mig. Dixie älskar när han får ligga vid mina knäveck och gosa.   

Väldigt finkänslig, så när jag småslumrar trippar han försiktigt fram och sätter tassen på min kind!

Matte här är jag! 

Dixie läser även mitt kroppsspråk alldeles utmärkt och vi har ögonkontakt mest hela tiden.

Dixon har börjat visa mer respekt och hänsyn mot Dixie. Nu när han är lika självsäker som Dexter.

Dexter lämnar oss ensamma, enligt mig av hänsyn och klokheten att Dixie behöver mycket närhet.

Mänskligt tänkande men jag  är helt övertygad om att Dexter som "coachat" Dixie från början, inser att det är helt rätt att släppa taget och låta honom klara situationer själv.  

Busar och leker tillsammans gör dom med rejäla "Chicken race" och då går det undan. Slåss på skoj och rullar runt. Myser på rygg och sträcker ut sig. 

Efter katternas kastration så var det lite trixit med att få matransonen och fungera. Precis som om deras små kroppar inte riktigt vant sig. Nu har de emellertid återfått en relativt slank figur och matintaget fungerar. Nu äter dom ju foder för fullvuxna katter. Dyrt som sjutton men absolut det foder som verkar fungera bäst.

Matskål som innebär att dom får plocka upp maten med tassarna, kombinerat med varsin foderboll med hål, som kan justeras. Vilket innebär att dom måste jobba för maten. 

Motion i form av min lasermackaper som dom älskar.   

Vidare har dom avancerat rejält på våra promenader. Undersöker allt och går självmant upp på trädäcket, hoppar upp på ett av borden och vill spankulera på räcket. 

Häromdagen då dom slet sig fria och rusade ut genom dörren var en upplevelse!   

Jag rusade in för att hämta foderpåsen men den slängde jag på gräset, då Dexter kom då jag kallade

eller så upptäckte han att matte var borta. Dixie klättrade upp i körsbärsträdet men lät sig plockas ner.

Dexter, den röda är den katt som pratar mest. Skriker när han vill ha mat, skriker när han vill ut och sätter sig vid dörren, skriker när han letar efter Dixie osv. Givetvis är det olika typer av skrik.  

Dexter och Dixon har en mycket speciell relation, dom älskar varandra och Dexter är ofta blöt på olika ställen på kroppen, då har han blivit hanterad av Prinsen.  Minglar fint och spankulerar tillsammans, pussar och hälsar på varandra. Ofta sker allt mycket bättre när jag inte är riktigt närvarande.  

Katterna sitter ofta i fönstret och väntar på mig o Dixon sedan hoppar Dexter ner och sitter alldeles invid ytterdörren.

Vårt morgon SPA med mingel innebär att jag har två katter och en hund i mitt badrum. Katterna hoppar gärna ner i badkaret eller klättrar omkring, Dixon är fullkomligt storögd av förundran med förtjusning. Trappan är speciell därför kan katterna sitta i den utan bus. Alla går vi ner lugnt.  

Katternas bur står kvar och ovanpå har dom två bäddar, tyvärr måste jag nog köpa minst en ny för Dixon har massarkerat den ena. Det är deras takterass alldeles vid altandörren så dom har härlig utsikt över trädgården. I buren är det bara Dixie som ibland lägger sig i kattväskan. Då blir han inte störd, eftersom Dixon respekterar detta.

Dixons bur används också ibland och där finns även en kattbädd på taket.

Sedan har jag en metallkorg som är för grillning vid sidan om spisen, där brukade jag ha bröd.

Men Dixie hittade platsen och nu finns där en frottehanduk, då det har blivit ett bra tillhåll som även Dexter använder.

Även källaren (min tvättstuga) är intressant, där var dom vid något tillfälle innan buren kom in i köket. Varken Shiva eller Dixon har varit i källaren men katterna vill gärna smita ner när jag öppnar dörren.

Dom känner igen sig förmodligen. 

Grinden till köket är inte aktuell längre, numera vet jag att det fungerar utmärkt när dom är själva.

Det visade sig att katterna valde att vara tillsammns med Dixon istället för i köket.  Grinden var ju för att stoppa Dixon. 

Ja, man kan säga att hela huset är anpassat för djurens behov och någonstans så finns jag där också.

Jag glömde fodertunnan som också har en frottehanduk ovanpå, Dexters favoritplats.

Vid matdax så har jag en hund som sitter snällt och väntar, två katter som står på två ben och ibland är halvvägs nere i fodertunnan......  

Nu ligger dom alla tre och sover, Dexter på takterassen, Dixie i brödkorgen och Dixon i sin bur.Nej, Dixon på golvet nedanför Dixie!

En härlig flock ett gäng killar som jag älskar!

Torsdag den 18 juni

Första semesterdagen och den har varit optimal. Känns som om jag varvat ner rejält redan första dan.

Efter en oerhört jobbig slutspurt på arbetet så planade det ut och jag glidflög sista dagarna.  

Sagan om mina och Dixons katter blir bara bättre och bättre.   

Nu har Dixie den svart/grå kommit ikapp vad gäller mod och tuffhet.

Men är den av dom två som är keligast och vill vara nära mig. Dixie älskar när han får ligga vid mina knäveck och gosa.   

Väldigt finkänslig, så när jag småslumrar trippar han försiktigt fram och sätter tassen på min kind!

Matte här är jag! 

Dixie läser även mitt kroppsspråk alldeles utmärkt och vi har ögonkontakt mest hela tiden.

Dixon har börjat visa mer respekt och hänsyn mot Dixie. Nu när han är lika självsäker som Dexter.

Dexter lämnar oss ensamma, enligt mig av hänsyn och klokheten att Dixie behöver mycket närhet.

Mänskligt tänkande men jag  är helt övertygad om att Dexter som "coachat" Dixie från början, inser att det är helt rätt att släppa taget och låta honom klara situationer själv.  

Busar och leker tillsammans gör dom med rejäla "Chicken race" och då går det undan. Slåss på skoj och rullar runt. Myser på rygg och sträcker ut sig. 

Efter katternas kastration så var det lite trixit med att få matransonen och fungera. Precis som om deras små kroppar inte riktigt vant sig. Nu har de emellertid återfått en relativt slank figur och matintaget fungerar. Nu äter dom ju foder för fullvuxna katter. Dyrt som sjutton men absolut det foder som verkar fungera bäst.

Matskål som innebär att dom får plocka upp maten med tassarna, kombinerat med varsin foderboll med hål, som kan justeras. Vilket innebär att dom måste jobba för maten. 

Motion i form av min lasermackaper som dom älskar.   

Vidare har dom avancerat rejält på våra promenader. Undersöker allt och går självmant upp på trädäcket, hoppar upp på ett av borden och vill spankulera på räcket. 

Häromdagen då dom slet sig fria och rusade ut genom dörren var en upplevelse!   

Jag rusade in för att hämta foderpåsen men den slängde jag på gräset, då Dexter kom då jag kallade

eller så upptäckte han att matte var borta. Dixie klättrade upp i körsbärsträdet men lät sig plockas ner.

Dexter, den röda är den katt som pratar mest. Skriker när han vill ha mat, skriker när han vill ut och sätter sig vid dörren, skriker när han letar efter Dixie osv. Givetvis är det olika typer av skrik.  

Dexter och Dixon har en mycket speciell relation, dom älskar varandra och Dexter är ofta blöt på olika ställen på kroppen, då har han blivit hanterad av Prinsen.  Minglar fint och spankulerar tillsammans, pussar och hälsar på varandra. Ofta sker allt mycket bättre när jag inte är riktigt närvarande.  

Katterna sitter ofta i fönstret och väntar på mig o Dixon sedan hoppar Dexter ner och sitter alldeles invid ytterdörren.

Vårt morgon SPA med mingel innebär att jag har två katter och en hund i mitt badrum. Katterna hoppar gärna ner i badkaret eller klättrar omkring, Dixon är fullkomligt storögd av förundran med förtjusning. Trappan är speciell därför kan katterna sitta i den utan bus. Alla går vi ner lugnt.  

Katternas bur står kvar och ovanpå har dom två bäddar, tyvärr måste jag nog köpa minst en ny för Dixon har massarkerat den ena. Det är deras takterass alldeles vid altandörren så dom har härlig utsikt över trädgården. I buren är det bara Dixie som ibland lägger sig i kattväskan. Då blir han inte störd, eftersom Dixon respekterar detta.

Dixons bur används också ibland och där finns även en kattbädd på taket.

Sedan har jag en metallkorg som är för grillning vid sidan om spisen, där brukade jag ha bröd.

Men Dixie hittade platsen och nu finns där en frottehanduk, då det har blivit ett bra tillhåll som även Dexter använder.

Även källaren (min tvättstuga) är intressant, där var dom vid något tillfälle innan buren kom in i köket. Varken Shiva eller Dixon har varit i källaren men katterna vill gärna smita ner när jag öppnar dörren.

Dom känner igen sig förmodligen. 

Grinden till köket är inte aktuell längre, numera vet jag att det fungerar utmärkt när dom är själva.

Det visade sig att katterna valde att vara tillsammns med Dixon istället för i köket.  Grinden var ju för att stoppa Dixon. 

Ja, man kan säga att hela huset är anpassat för djurens behov och någonstans så finns jag där också.

Jag glömde fodertunnan som också har en frottehanduk ovanpå, Dexters favoritplats.

Vid matdax så har jag en hund som sitter snällt och väntar, två katter som står på två ben och ibland är halvvägs nere i fodertunnan......  

Nu ligger dom alla tre och sover, Dexter på takterassen, Dixie i brödkorgen och Dixon i sin bur.Nej, Dixon på golvet nedanför Dixie!

En härlig flock ett gäng killar som jag älskar!