team-dixon

Alla inlägg den 17 april 2015

Av Annette Olsson - 17 april 2015 19:45

Fredag 17 april 2015


En saga som börjar bli helt sann!   


Alla rutiner har nu utökats av kanske den viktigaste.

Tidig morgon en timme innan jag måste stiga upp så har Dexter och Dixon infört en helt ny rutin, vilket innebär lugna fina hälsningar och "walking around" tillsammans. Dexter har funderat på det här med sovrummet och studerat vad som gäller.

Ligga fint på tröskeln fungerar men ska man närma sig sovrummet ytterligare så krävs det anpassning.   


Hela hans kroppsspråk har anpassats och det gäller att inte smyga för långsamt utan gå ganska medvetet , givetvis med svansen högt.


Nu har alltså Dexter avancerat till att klara detta och dom båda spankulerar omkring i  övre hallen och i sovrummet, fram till den kritiska gränsen.


Den kritiska gränsen är hörnan av sängen där Dixon brukar ligga på nedre delen av sängen och liksom vakta sängen och tillträde.   


Dexter har lyckats några gånger och det är en ren fröjd för min del att följa spelet, även om jag är trött och helst skulle vilja sova ytterligare en timma.  


Dixie sitter på översta trappsteget och avvaktar Dexters avancemang!


Idag lyckades jag halvslumra och vaknar av en väl balanserad tass mellan kinden och täcket och full jakt. Kändes som om jag hade en flygande ekorre i rummet!


På flygspråk så kallas detta "Touch and Go"!  Dexter hade tagit sig hela vägen till min sänghalva och Dixon tänkte kul, nu jagar/vallar jag!   


Jag blev givetvis klarvaken men ändå glad!  Imponerad av Dexters klara plan.

Sedan har vi ju vårt badrumsSPA!


Samarbete vad gäller jakten på mat tar sig uttryck!

Grytskåpet är fullt möjligt att öppna, även övriga skåp och frysen!

Hushållsmaskinen, potatis, chipspåse, katternas torrfoder och andra mindre grytor på golvet.   


Glädjen är det fantastiska samarbete dom utvecklat.


Jag har lärt mig att inte lägga mig i då allt fungerar bäst när jag inte är sk. synlig.

En ren fröjd att se dom pussas, stryka sig runt Prinsens ben, slicka honom i öronen

och bara viilja vara nära honom.  


Dixon har lite av ett "machoproblem", verkar närmast skenerad av all närhet när jag är hemma. Under dagarna och när jag är i ett annat rum så älskar han denna närhet!


Inga egentliga problem, bara att ibland vill Dixon leka, busa och jaga/valla.

Katterna är inte rädda men tycker han blir jobbig och då tar dom skydd eller slår med tassarna, han accepterar och förstår direkt.


Min målsättning vilken tycks överenstämma med katterna är att alla tre ska kunna njuta tillsammans nära i sängen och för övrigt.

Jag kan ge förutsättningarna men det är Dexter och Dixon som löser detta.  


En ren glädje av bus, ytterligare framsteg och att se hur mycket dom faktiskt uppskattar varandra. Katterna blir helt förtvivlade när han är på utsidan av altandörren och skriker: SLäpp in honom!

Dom letar efter varandra och lugnet infinner sig inte förren alla är samlade!


Fantastiskt fin mentalitet på dessa katter, som någon inte ville behålla.











Presentation


Team Dixon

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2015 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Hundträning

Gästbok

Gästbok


Skapa flashcards