Måndag 14 januari 2013

Ja, jag reste mig och står upp! Vi tar problemen ett i taget.

Första arbetsveckan till slut och en ny är påbörjad. Mitt schema varannan vecka är helt ok. 

Mina anteckningar vad gäller träningen börjar likna någonting.....

Markeringar av apporter i spåret har börjat ge resultat men behöver befästas. Tyvärr gjorde det kalla vädret i Lördags att mina fingrar inte lydde, så jag fumlade och fumlade efter belöningen......

Det positiva är att jag är nere på marknivån snabbt och tränar upp mina glada tillrop för att få Turbon att stanna kvar.   Låter enkelt men det är det inte! Lika snabbt som han lägger sig lika snabb är han att resa sig och fortsätta spåra. Spåra i sig själv är en belöning. Vilket är bra på ett sätt men inte i detta sammanhang.

Jag efterlyser vantar som är varma men smidiga   

Övrig träning koncentreras på linförighet under morgonpromenaden. Fungerar bra utan belöning (bara lite prat från min sida ca 30 meter)  och nu har jag börjat utnyttja åkervägen för vinklar/svängar och helt om.  Lite lattjolajban tycker Dixon när vi kör läggande under gång, känner att vi måste ha lite annat kul att träna. Inomhus börjar vi och nu är det tid att flytta utomhus.

Vi kör även positioner och det gillar han.

Långpromenaderna består av "stanna" och gå långsamt före, där tar jag det lite lugnt och oroar mig inte.

Så fort det känns "ljusare" och min energi blir bättre måste vi in till klubben mer regelbundet och köra linförigheten, läggande under gång med störningar. Själva apporteringen är inget problem men avlämnandet   Jag vet ju varför men vad hjälper det?

Det försöker jag under mjuka, lugna former träna på vid TV-tittande......... Han vill inte alltid släppa och på kommandot sitt släppar han innan sättandet. Helt normal hund som vill äga sitt föremål med andra ord.

Just nu är vårt paradnummer läggande under gång  Herre min gud vad snabbt han slänger sig, det är en fröjd att vända sig om och se sin prins ligga lugnt kvar efter störtdykning ner. 

Däremot har kohagen blivit spring, spring och inkallningen fungerar dåligt, han följer med mig men jag måste locka med boll vid inkallning.

Flexikopplet bra komplement men han drar fortfarande ut från och till bil..... Min ton har blivit vassare men det är mycket kroppssrpåk oss två emellan. 

Numera försöker han att sitta i mitt knä som när han var betydligt mindre och det innebär att baken pressas mot mig och resten av Dixon är på annat håll och detta älskar han   

Nog har vi att träna på men så länge som han tycker det är kul, för det gör han! Dixon älskar när matte hittar på nya "hyss"  

Platsliggning har vi tränat sporadiskt på och det verkar som om han känner sig trygg men frågan är om han klarar av det med hundar springande framför sig? Jag ser mardrömsbilden framför mig hur han drar en repa bara för att han kan  

Denna vår blir en prövningens tid på många sätt, därför har jag ett "heligt" löfte till mig själv och det lyder enligt följande: " Skynda långsamt, känn ingen press eller stress, gör bara det du vill och känner för". Detta gäller även i jobbsammanhang. Vad är det värsta som kan hända? Ingen kommer att skjuta mig om jag inte håller en administrativ "deadline". 

Viktigaste är att Dixon är glad och att vi har roligt tillsammans!

Kommentera gärna min lättjefulla träning!!!!  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Söndag 18 oktober   En fredagskväll i september 2014 hörde jag ett skrik från häcken till min infart. Det var mörkt och genast började jag försäkra mig om det var innanför staketet eller utanför. Viktigt med tanke på att Dixon måste kunna släppas...

Söndag 26 juli 2015   Semester     Starten blev blöt i flera bemärkelser, ösregn i två veckor. Toalettstolen dröp av kondens och ständigt rinnande. Bilen reparerad för pengar som stod som spön i backen.  Parasollet kasserat, grillen sönderros...

Torsdag den 18 juni   Första semesterdagen och den har varit optimal. Känns som om jag varvat ner rejält redan första dan. Efter en oerhört jobbig slutspurt på arbetet så planade det ut och jag glidflög sista dagarna.     Sagan om mina och ...

Torsdag den 18 juni   Första semesterdagen och den har varit optimal. Känns som om jag varvat ner rejält redan första dan. Efter en oerhört jobbig slutspurt på arbetet så planade det ut och jag glidflög sista dagarna.     Sagan om mina och ...