Första arbetsdagen kändes helt ok! Träffa goda arbetskamrater men längtan efter att få komma hem och träffa Prinsen känndes outhärdlig och idag blev det extra.   

Slutet blev lixom inte bra. Lampan lyser och tvungen att lämna in bilen till mina kära killar på MSN. Imorgon bitti blir det till att promenera 2 km till Skivarp och magkänslan av att stora plånboken kan bli tvungen att plockas fram.   

Avslutningen på semestern i söndags blev däremot fantastisk.   Hälsade på Jessikas trevliga spårgrupp.

Blev oerhört inspirerad av spårarbetet som Spexa och Buster uppvisade. Både Jessika och Rolf mycket goda förebilder hur en lugn förare beter sig med hund i lina.   Fick mycket bra återkoppling på mitt eget katastrofala arbete. Dixon däremot oerhört tålig och gjorde bra ifrån sig. 

Jag lämnade över kopplet till Rolf och fantastiskt att Dixon bara följde med!  Hund lätt att stjäla  

Anne och Lykke har jag haft på kurs, vet jag idag. Tror t.om att Lykke kände igen mig........

Konstaterat att Dixon fostrat sin matte när det vankas mat, oerhört dyrt torrfoder "Taste of the Wild" då nöjer sig inte Prinsen med detta. Han hoppar upp på matte och sätter sig självsäkert vid kylskåpet för att jag ska finfördela en och annan köttbulle.   

Detta har jag varit väl medveten om en längre tid och nu är det lixom rutin!!!! Komage med laxolja är väl ok. Men det dyra torrfodret ska spetsats.   Nåväl ikväll körde jag den hårda stilen och väntade ut honom. Givetvis så vet jag att han äter så småningom.

Tilläggas bör att när Dixon inte får som han vill så apporterar han det som han vet matte inte gillar.  

Dixon vet precis vilka knappar han ska trycka på. Tyvärr har jag väldigt svårt att hålla mig för skratt.

Det måste vara kärlek    Nu håller jag tummarna för att bilen inte djävlas mer och att det blir billigt  

Slutledning: Så länge som Dixon och jag är friska så är allt annat oväsentlig!