Måndag 9 juli

Försiktig matte tyckte det var tid för Dixon att lära känna Malmö Brukshundklubb. 

Lika bra att köra på rutin, så vi tog en rastrunda i Hammarspark.  Jag kunde se hur Dixon blev förundrad, nyfiken och något mer försiktig. Givetvis fick han prova en parkbänk, för här fanns ju inga stubbar eller stenar. 

Dixon testar favorit positionen på parkbänken

Dixon fick sedan nosa av agilityredskapen och klättra på "balanshindret".

Körde lite lydnad på appelplanen, nosade av terassen, drack vatten ur vattenskålen, nosade av dörren osv.

Två små kaninungar presenterade sig för Dixon, dom var inte lika intressanta som bollen.

Är det nån där?             Appelplan stor som kohagen!   Vill dom inte öppna?       Wow! Här vill jag träna Hjälp mig då!

Dixons entusiasm och nyfikenhet var underbar att se. Avslutningsvis kom en säger en ägare med en liten hund. Ja, så fick Dixon sitta lugnt och titta!

Vidare åkte vi till djursjukhuset och hittade det sista bärnstenshalsbandet.

Tisdag 17/7

Morgonen ägnades åt att ta emot målare till staket runt trädäck, veranda och balkong. Dixon hälsade hjärtligt och hoppade in i målartjejens bil!

Bil som bil, är det tid för promenad så är det.  

Långrundan och fullt av rådjur på alla sidor av vägen. Matte mår inte bra och tar djupa andetag innan "vakthunden" men den låg på trappan och bevärdigade oss inte med en blick. Matte har intervaller med kramper i magen och är helt slut.   

På väg mot bilen kommer en lös Flatte gladeligen springande emot oss med matte i släptåg. ( Matten försökte kalla in hunden men det gick inte)

Annette beordrar ett Skarpt Nej, samtidigt som jag försöker lugna en på två ben stående skallande , gnällande, svansviftande, upphetsad Dixon.

Flatte matten undrar om de kan få leka.... hmm flatten 15 månaders tik, Dixon 13 mån. Vinden mot oss från skogen som vimlar av rådjur och vi befinner oss på en väg. Tyvärr måste jag neka. Fegt eller ansvarsfullt? 

Jag såg för mitt inre hur två upphetsade, lekglada unghundar drar iväg efter rådjur och en matte som inte mår helt ok.   

Erkänner att jag kände djupt för Dixon! Men så fort dom passerat så var han lika lugn igen och brydde sig inte. Ibland undrar jag om jag gör rätt eller fel.

Resten av dagen intogs ryggläge och vila.  

Onsdag 18/7

Till härliga Vomb. Det var ett tag sedan.... Dixon i ny miljö, härlig skog och massor av dofter. Betedde sig som en galning i kopplet.   

Det blev ca 400 meter med 5 apporter liggtid 40 minuter och det gick som tåget. Vid slutet skrek jag stanna kvar och plockade några blåbär. Döm om min förvåning när Prinsen sitter fint vid flaggan och väntar på matte.

Efteråt promenad med släplina, behöver jag säga att det sköter han utmärkt och inkallningarna är livsfarligt snabba!   

Dixon lär sig snabbt och gör allt snabbt vilket innebär att matte hinner inte med......  

Vår nästa utmaning är träning på appelplan med några hundar i närheten.