Tredje semesterveckan har präglats av krav på Dixon.   

Förra veckans inkallning från fiskmåsar, hjälp med grillning och tisdagens vakthunds äventyr fick mig att inse att han är mogen för ovillkorliga krav i vissa sammanhang.

Lika glädjande för matte som tröttande för Dixon var Torsdagens 2 km "gå fint" längs landsvägen.

Fredagens krav var ligg på smådjurskliniken i Ystad. Givetvis har jag trappat upp kraven hemmavid oxå. 
För att slippa tjata Nej, Nej, så väljer jag noga mina enstaka Nej och för övrigt blir det kroppsspråk och kroppskontakt, eftersom Dixon gillar kroppskontakt och förstår kroppsspråk.

Idag Lördag innehöll långa Svaneholmsrundan åtskilliga utmaningar.

Dixon tog två människor och fem lösa hundar på ca 350 meter ( vind mot oss).

Gå fint med kontakt förbi korna och hästarna.

När vi kommer till "den vita vakthunden" är kravet kontakt, tyst och inget bakbens- stående. Funkade och den vita numerad kallad "vakthunden" låg ner brydde sig inte om oss...... Förmodligen känner han igen oss, det är ju inte första gången vi passerar eller så var han trött!  

Bil stannar och frågar efter vägen till Svaneholm Dixon sitter fint.  

Vi fortsätter lugnt och fint som ett gammalt par, Dixon får belöning i form av bollen vid ihållande kontakt, jag tittar på getterna och njuter.   

DÅ!    rusar en svart labbe mot staketet på vänster sida och vrålskäller, nästan 34 kg Dixon blir lika överraskad och rädd som jag och ställer sig på bakbenen i sträckt koppel.  

Varpå denna gamla kvinna trillar raklång, synd ingen filmade. 

Dixon och Labben kommer av sig, Dixon kommer fram och nosar på sin golvade matte.

Tar mig upp givetvis med en enda tanke! Släpp inte kopplet!  

Väl uppe och i god mental balans kommenderar jag lugnt Sitt och Dixon sätter sig med ryggen mot Labben. Labben skäller vidare.... Dixon sitter snett framför mig, så jag kommenderar fot och DET HÄNDER! Jag tittar på Dixon hela tiden och ser hur han undviker ögon kontakt med labben och vänder bort huvudet.  

Sedan fortsätter vi stolt ett lugnt och snyggt Fot med kontakt. Då först upptäcker jag att min högra hand blöder fingerknogarna uppskrapade. Jag stannar och låter Dixon slicka.   

Då är vi framme vid nästa utmaning två Jack Russel bakom staket skäller, nu sätter jag Dixon i riktning mot staketet efter att jag sagt ett lugnt Nej! Vi gör ett kort stopp. Dixon blir belönad!

Längre fram så kommer ett par efter oss med två ganska unga hundar. Vi går av vägen och jag sätter Dixon. När dom passerat följer vi efter lugnt och fint.  

Slutligen stannar en mötande joggare, jag får en komplimang vilken fin hund jag har och hon undrar hur gammal han är. Sedan får han gå fram och hälsa!

Bara en hundägare kan förstå hur hjärtat sväller......  

Att jag gör en sådan stor affär av dessa små skitbagateller beror på att Dixon fixar inte flera hundar åt gången, då blir han så upphetsad. Därför är det så viktigt för mig att träna honom vid enstaka hundar.

Oavsett stakethundar eller ej. Vanliga möten på promenad som regel inget problem.

Mitt nästa steg är appelplan med enstaka hundar innan vi fortsätter med  massor.....

Slutledning: Jag tror på att gå långssamt fram.  Denna vecka har jag t.ex inte använt vanligt stryp.

Dixon förstår NEJ! endast ett.... direkt följt av ytterligare önskemål från min sida.

Om du läst så här långt kom gärna med förslag eller tips.   

För övrigt håller vi på med markering av apporter, fasthållande av föremål vid avlämnande och givetvis kontakt, skvallerträning och inkallning.

Jag avslutade rundan idag med bad av Dixon i duschen, han älskar detta men det blir ju rätt blött så att säga.  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Söndag 18 oktober   En fredagskväll i september 2014 hörde jag ett skrik från häcken till min infart. Det var mörkt och genast började jag försäkra mig om det var innanför staketet eller utanför. Viktigt med tanke på att Dixon måste kunna släppas...

Söndag 26 juli 2015   Semester     Starten blev blöt i flera bemärkelser, ösregn i två veckor. Toalettstolen dröp av kondens och ständigt rinnande. Bilen reparerad för pengar som stod som spön i backen.  Parasollet kasserat, grillen sönderros...

Torsdag den 18 juni   Första semesterdagen och den har varit optimal. Känns som om jag varvat ner rejält redan första dan. Efter en oerhört jobbig slutspurt på arbetet så planade det ut och jag glidflög sista dagarna.     Sagan om mina och ...

Torsdag den 18 juni   Första semesterdagen och den har varit optimal. Känns som om jag varvat ner rejält redan första dan. Efter en oerhört jobbig slutspurt på arbetet så planade det ut och jag glidflög sista dagarna.     Sagan om mina och ...