Morgonrundan harmonisk och stillsam. Dixon lugn och fin när vi som vanligt blir utskällda av fyra stakethundar på vardera sida, endast en halvmeter att passera dessa. Där får han en guldstjärna av mig.  

När vi kom hem fick jag helt oväntat motivation och energi, att fortsätta storstädning av kök.

Gammalt hus består av decimeter höga trälister. Tre spegeldörrar mot köket, vackra men oj vad smuts som finns runt speglarna.

Dixon fått ligga i bilen medans golvet moppades! Annars tjuter han som om jag plågade honom.  

Gardinerna plockades ner och operation fönsterputsning startade.

Naiv som jag är fick Dixon komma ut ur bilen. Han fick ett härligt märgben att sysselsätta sig med.  

Trappstegen framme, Ajax, skrapa, torkduk..... Då kommer Dixon och vill va med! Dixon tränger sig fram. Fönstret är öppet vi är på utsidan. Dixon börjar med att ställa sig upp mot fönstret och undersöker utrustningen.

Sedan börjar han klättra uppför trappstegen. Snabbt fick jag ner honom.  

Jag skall alltså göra rent runt fönstrena, hantera skrapa, Ajax, skurhinken,Dixon, själv klättra upp och ner.    

Detta kräver en hel del av snabbhet och viss simultankapacitet.

Nåväl efter att distraherat honom i omgångar och en del brösttoner avlöper projektet fönsterputsning väl.

Matte övergår till att plocka av vissnande blommor, vips är Dixon där och ska nosa.

Så här fortsatte det större delen av dagen. Förvisso blev en hel del uträttat och jag känner mig nöjd.

Enda gången Dixon ligger lugnt och knaprar på sitt ben är när matte sitter lugnt för en kort paus. 

Eftersom jag är rastlös och energisk av naturen så inser jag att Dixon är precis som jag dvs vi matchar varandra utmärkt.   Enda skillnaden är att han orkar så mycket mer än mig.

Vår underbara trädgård, verkstaden, annexet är ett äventyr för min Ferrari, han hittar ständigt nya saker att apportera, gräva fram (stenar under päronträdet) och han är lycklig. 

Nåväl matte nöjd med sin egen flexibilitet att variera diverse göromål och samtidigt leka och fostra prinsen.  

Avslutningen på dagen blir sökträninen där Dixon fick vara nummer två ut.

Igår gjorde han ett fantastiskt bra sök, allt stämmde. Idag fick jag mig en snyting,   för han var helt tokig..... Inget fel på nosen,  söket i sig själv, men vägrade komma när jag kallade in honom! Sprang och drack vatten så jag var tvungen att hämta honom. Givetvis förarfel han borde ha fått vatten innan. 

Slutledning: Dixon måste vila under dagen,   vi har kul, Dixon vill vara kloss med matte hela tiden.    Jag är trött men glad!